fredag 27 september 2013

hem?


kritik?

Det där med att vara hundägare är väldigt svårt ibland. Ett otroligt känsligt ämne, precis som barn kan jag tänka mig. Oavsett vad man säger så måste man linda allt i bomull. Tror man lär sig med tiden att gallra all info utan att reta sig på det. Själv har jag väldigt svårt i vissa situationer, som när helt främmande människor på gatan kommer fram och kommenterar mig och min hund på ett otrevligt sätt, då kan jag be de att fara...sen skrattar jag oftast efteråt då deras åsikt har ingen betydelse som helst.
 Man får ofta höra hur man ska uppfostra den lilla valpen till exempel. Hur mycket motion den ska få, hur man ska introducera olika miljöer, hur ofta och vilken mat den ska få, hur man lär in ett nej, att man är sen om man inte har redan varit på  3 olika kurser och "har ni inte börjat med spår än?!"...ja, listan är sjukt lång. Oftast säger man alla dessa saker i all väl mening...men det är vi själva som väljer hur vi ska tolka det. Att ha taggarna utåt hela tiden har aldrig fått mig att må bättre iaf.

Själv fick jag höra att jag har blivit lurad (vinkar till Cilla) hihi då Svante inte alls är en jaktgolden, då såna inte finns på riktigt - alla riktiga goldens är VITA (hehe), att han ser ut mer som en ful tax, att det inte är normalt att han fortfarande inte är rumsren (när han var 2,5 månad), att han kommer att hata alla barn i hela världen, fick jag höra av en man vars unge inte fick hälsa på honom när vi tränade passivitet på en tågstation...osv osv.

Och det är OKEY, folk får jätte gärna ha åsikter, och uttrycka de, gör det, för vad ska man annars prata om? om alla frågor, funderingar hade varit förbjudna? varför gå till olika klubbar, skriva en dagbok, eller blogg om man inte vet hur man möter kritik? eller inte ens kritik utan en annan åsikt helt enkelt, "jag gör så...hur gör du?" betyder inte varje gång "du är en idiot" man kan inte bara ta åt sig varje gång någon uttrycker sig "annorlunda" om vår älskade, världens vackraste, rumsrenaste underbarsate valpen/hunden? då kan man lika gärna strunta i att ha hund om man inte kan hantera en så enkel sak som att alla inte tycker som vi. Det hade varit jätte tråkigt ju! ;)

Detta enkla inlägg är mitt eget sätt att bearbeta de problemen jag själv stöter på och försöker bearbeta i min vardag.

torsdag 26 september 2013

träning

Igår var det dags att ge sig ut till skogen och se på när dem vuxna vovvarna tränar. För oss var det också en bra träning så klart, att sitta och se på och vara tyst är inte alltid lika lätt. Vilken tur att Svante klarar det så bra! Skotten var inget problem den här gången heller =)
Vi har även gått ett spår, men det gick lite sådär den här gången... han var mer intresserad av att äta blåbär...men där bröt jag då jag vill inte ha en magsjuk valp igen. Till slut hittade han sista 2-3 meter av spåret och godiset som låg på slutet. Det viktigaste är dock att vi hade en fantastiskt rolig dag igår, trötta och väldigt nöjda somnade vi tillsammans i soffan när vi kom hem. Idag är det en lugn dag, städat lite hemma, Svante fick ett märgben och senare när han har vaknat ska vi ut och leka, träna inkallning och stadga. Imorgon åker till stor stan för miljöträning. 






tisdag 24 september 2013

stora killen...eller?

Imorse kl 4 väckte Svante mig och ville gå ut, jag har aldrig gått ut med honom på nätterna när han var jätte liten, men nu när han själv säger till så går vi självklart ut. Jag var så himla seg och precis när jag stängde dörren efter mig så LYFTER han BENET och kissar på väggen bredvid hissen. Tillräckligt stor för att lyfta benet men inte för att sluta kissa hemma hehe.  Undrar när han blir rumsren? han har alltid sagt till när han ville bajsa, men kissa gör han lite överallt, och ganska mycket. Vissa dagar när jag är extra duktig och går ut varje halvtimme typ, händer det 1-2 olyckor, andra dagar vet jag inte ens hur ofta jag måste torka kiss.


Senare när vi gick ut, kissade han som en tjej igen...så Ni vet ;)

söndag 22 september 2013

första spåret

Idag har vi tagit oss ut till den underbara skogen för att lägga ett spår åt Svante. Detta var första gången han skulle få spåra på riktigt så jag hade inga större förväntningar. Vi har tagit med oss plastpåsebitar och häftstift för att markera spåret på träden. Har lagt ett kort spår, cirka 20 steg och avslutat med ett super gott godis. Sen gick jag tillbaka till Svante och vi tog en liten promenad och letade bär och svamp. Efter 30-35 minuter gick vi tillbaka till spåret. Vilken tur att man hade markerat ordentligt, annars hade jag aldrig hittat tillbaka. Vi korsade spåret en gång men då såg jag att jag har lagt det på en stig! smart! och det var precis där vi korsade också, så han snurrade runt lite där, sen tappade han det och följde stigen, då vände vi och jag "hjälpte" honom genom att börja igen efter stigen och därifrån gick det kanon! 5-6 meter bara kanske men han hittade till slutet av spåret där godiset låg :) Trötta och nöjda har vi åkt hem iaf. Nästa gång ska jag lägga ett lite längre spår och se till så det inte finns störningar i form av stigar i närheten hehe...
Här kommer lite bilder från dagens mysiga utflykt.

såhär gick spåret, rött = spåret, gult =stigen (den svänger så man inte kan se mer på bilden)

  

fantastiska skog




fika i väntan på spåret




fantastiska lingon




perfekt för spår








en trött valpis :)



torsdag 19 september 2013

apport!

Igår fick vi hänga med ett gäng tjejer och deras hundar ut till skogen och titta på när de tränade apportering. Det var väldigt lärorikt att sitta där tyst och stilla och se på de andra vuxna hundarna arbeta.  En av tjejerna hade med sig en apportkastare. När de skulle skjuta första gången så fick vi tips att gå en runda i skogen bakom för att det skulle smälla till ordentligt. Så vi gjorde som vi blev tillsagda.  Och ja! det smällde riktigt jäkla högt. När det första skottet avlöstes skällde Svante lite tyst. Senare skott brydde han sig inte alls om, så vi gick tillbaka och satt oss ner några meter från alla andra och fortsatte se på träningen. Det var jätte skoj och Svante har varit så himla duktig, lugn och tyst. Riktigt stolt över min lille fis.

onsdag 18 september 2013

bad

Igår har jag badat Svante. Han luktade hemskt, framförallt kiss, då han kissar tjoohoo vilt, ofta hinner han även sätta sig i pölen :) Jätte skönt med ett badkar, var lite osäker på hur varmt vatten ska vara, men valde att ha det mer kallt än tvärtom. Han har varit jätte duktig, verkligen, försökte att ta sig ut från badet ett par gånger och ville dricka upp hela innehållet men annars var han super cool ;)
det gick överförväntan bra!

en fantastiskt dålig bild tagen fort som fan så han inte hoppar ut :P


tisdag 17 september 2013

så matte ser mig...

ss 



ibland vill han vara duktig och vänta fint på godis


 



 men en sak gör han alltid, charmar ;)


 

sjukling igen

Igen!
Svante blev väldigt dålig i magen i natt igen...och jag börjar faktiskt se ett mönster i detta
B L Å B Ä R! han fick inget annat under de senaste 5-7 dagarna, blåbär är det enda han har ätit förutom sitt foder...om han inte har lyckats få i sig svamp eller annat tokigt i skogen. Men det enda jag såg när han åt var just blåbär. Han äter och dricker som vanligt och busar på för fullt hehe.

måndag 16 september 2013

regn!

Ja! äntligen! regn! jag älskar när det regnar. Svante... ja, inte lika mycket kanske hehe. Imorse kl 6 hade han väldigt bråttom hem direkt efter han har gjort sitt. Vi får träna på det.

Efter en god frukost var det dags för att ge sig ut till skogen. Jag har inte känt en sådan lycka på länge, jag vet, jag är lite konstig. Det var blött överallt, svalt, friskt, underbart. Svante sprang runt som en galning, klättrade på stenar, plockade blåbär och såg väldigt nöjd ut. Jag tror att där är vi väldigt lika, han och jag, vi trivs nog bäst när det är sådär höstigt ute ;) Värmen är bara jobbigt.


blött och trött ;)




fredag 13 september 2013

miljöträning

Efter när Svante blev bra i magen igår, har vi bestämt att vi ska åka till stan för miljöträning.
Lina och Myra följde med! och tack för det då jag var på ett fruktansvärt dåligt humor, hade jätte ont i ryggen och var så orolig för hans mage så jag knappast sov nånting denna natt.
Att åka till stan var nog det bästa vi kunde göra den dag, även om det låter lite korkad med en trasig rygg och magsjuk valp...men det gick jätte bra! fått mig själv på bättre tankar och tack vore att jag rörde på mig lite så släppte smärtan lite grand.
Den här gången har vi valt tåg och busstationen. Precis när vi satt oss ner och hundarna slappnade av och lag sig ner så kom en man förbi med en 5-6 årig unge i vagnen och ville hälsa på hundarna. När vi sa att vi inte vill att de ska hälsa blev han väldigt missnöjd och otrevlig och började predika om att vi har förstört den vuxna hunden och nu gör samma sak mot den stackars lilla valpen och att detta är tragiskt, hemskt, förjävligt...blä...blä...blä.
Hur orkar man ställa sig sådär framför helt okända människor? avbryta deras samtal och bara "säga vad man tycker" !? Att sånt folk finns på riktigt? Kan en vuxen man inte ta ett nej från två unga tjejer utan att bli så upprörd? hade lust att säga till honom att JAG tycker att det är mer tragiskt att ha en så stor unge i en barnvagn med en napp i munnen!
Jag klarar verkligen inte av såna människor, är tillräckligt stressad av att åka till stan och sitta där bland så mycket folk. Eftersom jag mådde redan ganska dåligt den dag, satt jag bara där och glodde ner mot marken, så Lina skötte snacket, jag hade nog bara varit lika otrevligt om jag öppnade munnen, så det var nog bäst att vara tyst ;)
Svante var super duktig! det kändes som att han har varit där så många gånger så det var inga konstigheter alls, men det händer ju så mycket runt om, så den lilla valphjärnan inte hinner med alla dessa intryck och då...somnar man! haha... Ja, min valp har sovit sig genom hela stan. Han somnade på en bänk vid svandammen när vi skulle titta på andar, i en park full med skrikande barn, på coops parkering och nu på busstationen :)





torsdag 12 september 2013

sjukling

Dumma matte! igår har jag gett Svante hans första grisöra. Han blev jätte dålig i magen av det.  Han fes mer än vanligt - ja, det är möjligt, och sen pep han lite vid dörren och då sprang jag ut med honom direkt. Han var väääldigt lös i magen, sen när vi kom in kräktes han upp all sin mat. Han var lite seg och hängig hela kvällen, hans mage lät massor, stackars liten, han måste haft ont i sin lilla magen :(
Imorse var vi ute och det var fortfarande inte bra med magen, han vägrade även äta sin frukost eller dricka. Tyckte att det var bäst att låta honom sova genom det och se vad som händer sen. Först vid kl 10 åt han upp hälften av sin mat och DRACK massor med vatten! Så det värsta är nog över.
Men shit, så dum jag är som har gett honom ett helt grisöra! de är ju för stora för en sån liten!
Han har tidigare fått märgben och det gick jätte bra, han var inte lös i magen eller mådde dåligt (av vad jag kunde se då). Nu ligger han så gulligt här bredvid mig och sover...han är piggare och gladare.
 


måndag 9 september 2013

fisar

Oj nej! det går verkligen inte! I början skrattade jag åt hans fisar men nu när en granne nyss  kom förbi och det första hon frågar när jag öppnar dörren var..."har ni problem med avloppet här hemma eller är det lillrumpan som fiser?" fick jag nog, det luktar fis i heeela lägenheten! trotts att balkongdörren står öppen dygnet runt. 
Ska byta foder så fort säcken tar slut.  Så stora "leta foder resan" börjar...

gnällinlägg

Kan inte planera nånting eftersom mitt oktober schema från jobbet är fortfarande inte klart!
Vill åka på jaktprov den 11 oktober men kan inte planera in detta då jag inte vet om jag ska jobba den dag. Jobbar 50% så det kan vara olika dagar och tider varje vecka. När jag ville vara ledig i 2 veckor och sökte 5 månader i förväg fick jag höra att jag är sen eftersom schemat ska vara klart i ett halvt år innan...ja verkligen, det är så klart att jag inte ens vet hur jag jobbar om 3 veckor! 

lite statistik, jordbruksverket

Lite statistik från jordbruksverket. Kikade framförallt på retrievers. Vet ärligt talat inte om jag ska vara glad eller ledsen att "min" ras är så populär. 



Blandras
178306  (antal ägare)
203199 (antal djur)
Golden Retriever               
20020
23152
Labrador Retriever
19992
24245
Curly Coated Retriever
322
377
Nova Scotia Duck Tolling Retriever
3157
3706
Flatcoated Retriever
6611
8103
Chesapeake Bay Retriever
100
124

lördag 7 september 2013

apportören!

Vilken talang! Svante fick "smaka" på sin första fågel igår! Han var jätte duktig med den, man kunde se direkt att han vet vad han ska göra med den. Vi skickade honom mellan oss med fågeln i munnen, han fick bära på den lite och sen byta mot en godbit. Vi har fått den lilla fågeln i present från Lina och Myra :) nu ligger den i frysen och väntar på nästa träningstillfälle.




fredag 6 september 2013

12 veckors vaccin!

Jajämensam! idag fyller Svante 12 veckor!
Vi har tid bokat till 12:40 i Ultuna, så härligt att man kan gå hemifrån 12:30 och hinna utan problem, att bo nära djursjukhuset är nice. Ska även passa på och köpa avmaskningsmedel och väga tjockisen så jag vet hur vi ska dosera.

Och vet Ni vad? än så länge har vi haft en tyst och trevlig morgon här hemma :D


***

Allt har gått jätte bra och nu är vi hemma :) Svante var väldigt duktig, låg lugnt på golvet i väntrummet och tittade på alla vovvar.  Vi hade turen som kom till Sara - samma sköterska som vaccinerade Misha, och hon kom ihåg mig. Sen har vi stött på Pia (Mishas ortoped) och tjejerna på rehaben. Det var väldigt kul att få träffa alla och den här gången med en frisk, glad valp.
Dagen har varit så fin, till och med tanten på bussen sa att vi inte ska betala för bussbiljetten när vi är så söta...tror hon menade bara Svante då hehe...



torsdag 5 september 2013

nej jag får nog ändra taktik

Kan inte låta honom att konstant skälla under så lång tid. JAG står ut (har ju öronproppar) men vet inte om mina grannar uppskattar hans skällande. Därför kom jag på en annan sak som har fungerat redan vid första försöket. Så fort han börjar skälla, sätter jag mig ner på golvet, lägger honom mellan mina ben och när han är helt avslappnad och lugn går jag bara därifrån. Han somnade direkt! inget bråk, jag gör det väldigt lugnt och är tyst hela tiden. Hann inte ens räkna upp till 10 innan han var helt avslappnad. Tror att detta skällande kan bero på att han vill ha uppmärksamhet + att han är övertrött.
Ska testa den metoden i ett par dagar nu framöver, det skadar ju inte. Jag blev väldigt lugn av det också faktiskt. Ni får hålla tummarna så det går bra för oss och vi får bo kvar!  ;)

onsdag 4 september 2013

öronproppar

Nej, nu blir det öronproppar, känns som att ignorera en skällande valp är faktiskt det bästa man kan göra. 2-3 minuter sen är han tyst. Oavsett om det är positiv uppmärksamhet (godis, lek) eller negativ (shhh...) så är det just det UPPMÄRKSAMHET. Får väl köpa öronproppar till alla i huset och slänga i allas brevlådor.

kloklippning och borstning

Äntligen! äntligen har vi lyckats klippa alla klor på en och samma gång! :) så härligt, mina händer blöder inte och både matte och vovvsen är nöjda. Det var verkligen värt att det det lugnt i början, även om man kanske klippte 1-3 klor åt gången. Att inte göra en stor grej av det var det bästa sättet.

Att borsta pälsen har visat sig vara en väldig mysig grej, borsten är inte sååå farlig som Svante trodde i början och den här gången ville han inte mörda den! utan lag sig på rygg och lät mig borsta halsen och magen :)



Sova är bäst!



 





tisdag 3 september 2013

orolig

Igår var det en lugn dag här hemma, lite pyssel, städning, bokläsning och mys.  Det kan inte hända en massa saker hela tiden, Svante måste lära sig att ibland har man jätte tråkigt också. På kvällen fick Svante en extra stor glädje ryck eftersom han har ju sparat energin under hela dagen.
När jag kom in i rummet såg jag hur han hoppar ner från soffan och landar ganska hårt. Han är aldrig i soffan när vi inte är i rummet, tar ner honom varje gång jag ska till ett annat rum just för att undvika att han slår sig. Men tydligen så har han lärt sig komma upp i soffan själv...klart han gör det, bara att det hände så fort? :/

I morse var han halt på vänsterbak. Inte bra. Vi var ute på en kortis och sen kom vi hem och sov tillsammans i soffan till 11! efter det blev hältan mycket mindre, nu är den nästan helt borta.
Behöver nog inte säga att mitt hjärta har slutat att slå under de timmarna? ja, jag vet att valpar ramlar och slår sig och springer in i saker osv...men fan! kan inte låta bli och oroa mig.
Kommer hältan tillbaka ska vi till vetten imorgon. Just nu är han precis som vanligt, pigg och glad, bits massor så han mår inte dåligt iaf. Min galning. En till dag hemma i lugn och ro då.

måndag 2 september 2013

lite tankar om valptiden

      Att ta hand om en liten valp skapar olika känslor. Många nyblivna hundägare sätter en enorm press på sig själva (jag är inte undantaget direkt heller, inte när jag fick min första valp iaf)).
Självklart vill man inte göra fel, valpen ska älska oss från dag ett samtidigt som den ska vara snäll mot andra människor men fortfarande älska oss mest! Miljöträna massor och att helt enkelt uppfostra den lilla valpen till den mest perfekta hunden man bara kan tänka sig. Ja, och allt detta ska gå fort också.
Att valpar bits, skäller, är inte rumsrena i många månader ibland, är inte alltid en självklarhet. Allt detta kommer som en chock för väldigt många. Ofta läser man helt sjuka historier om folk som trycker ner sina valpar mot golvet när de bits, man tjatar in ett "fy" och ett "nej" precis som att valpen kunde flytande svenska och förstod vad "sluta"  och "släpp" betyder?! många valpar tror att de heter "nej" är inte det sorgligt? 

      Har märkt att det finns två grupper i valpvärlden, "ångestmatte" och "skrytarmatte" om jag får själv kalla de så ;) Hela texten bygger på eget erfarenhet och många goda råd jag själv har fått från andra hundmänniskor. Tack.

 *Ångestmatte/husse*

Varför förmänskliga? Valpar är dominanta, trotsar redan vid 8 veckors åldern, är översexuella (juckar) och vill ta över hela hushållet ...oftast redan den första vecka. Sen blir de elaka, förstör skorna med flit och attackerar stackars små skrikande barn. Ähhh....tyvärr så är det väldigt många som faktiskt tror på all detta trams!
Man glömmer oftast att det är en liten valp man har och att man behöver tid för att börjat lära känna varandra. Det är viktigt att redan från början skapa en relation till varandra som bör byggas på tillit och trygghet. Valpar klarar sig inte själva utan är helt beroende av sin flock under hela valptiden. 
Därför är det helt orimligt att säga att de är dominanta på något sätt.

Valpen tycker inte om mig!  många av oss har så stora förväntningar när det gäller den nya valpen. (läs jag) Och klart har vi det! vi har längtat länge för att få hem den mysiga, söta, mjuka fluffen. Vi drömmer om mysiga kvällar i soffan med den lilla valpen i knäna. Sen kommer vardag.
Valpen är perfekt! första tiden hemma går den runt och nosar lite, sen lägger den sig och somnar så sött. Inga olyckor under hela första kvällen då vi springer ut varje halvtimme som tokiga...duuuktigt. Sen spenderar vi det mesta av tiden nere på knäna med en trasa i handen, men det säger vi inget om, allt ska ju vara perfekt med vår lilla valp.
Ute vill den springa fram till alla främmande människor som ofta ignorerar ett "nej" och måste gulla med valpen. Vi vill vara hela hans värld men den väljer ofta andra före oss. Ja, klart den gör det! varför ska just jag vara mer värd för en liten valp när den precis har kommit hem till mig? vad är skillnaden mellan mig och den andra tjejen som sitter i parken? ja, än så länge ingen. Därför ska vi börja med det absolut viktigaste, att bygga en bra relation med valpen. Det tar tid innan valpen förstår vem hans matte/husse är. Det är en relation precis som alla andra här i livet, den behöver växa fram och detta sker inte under ett dygn. Valpar gör det som lönar sig mest, är du tråkig när ni är ute - kommer valpen välja andra före dig. Det hade jag också gjort, ush så trist att umgås med tråkiga människor. 

Valpen bits! attackerar mig och barnen!  ja, valpar bits! och det gör skit ont! en av sakerna de är bra på -  små monster :) de undersöker allt med den lilla nosen och munnen, min valp är ingen undantag, under den första vecka fick jag tusen riv, skrapsår och blåmärken. En del valpar bits mer - andra mindre, sen finns det såna där man gör ett litet "wrr..." åt och de kommer aldrig mer att bitas (som min första valp). Valpar är olika men ändå lika på väldigt många sätt.
Att lära in ett "nej" (ja "nej" är ett kommando som ska läras in precis som "sitt"), avleda och vara lugn och bestämd är vårt hemliga vapen.  So use it! ...annars... håll ut! det går över, någon gång.
Tycker iof att det borde följa en säkerhets dräkt vid varje valpköp hihi.

 Här kan vi dra den hårfina gränsen mellan Ångestgruppen och Skrytargruppen.

Träning!(?) och annat vi kan skryta om ...man vill ju komma igång direkt :) man vill att valpen ska kunna grundkommandon redan dag 1, eventuellt dag 2. Lite överdrivet? ja, men det förekommer. Själv har jag lärt min första valp: sitt, ligg, tass, andra tass, snurra, skall, nej, varsågod och lite annat under dem första 2-3 veckorna(!!!). Idag tänker jag att jag var rätt så knäpp. Stackars valpen som fick prestera för min skull. Och stackars mig som trodde att om man inte lär valpen alla dessa saker direkt kommer det aldrig att gå senare. Mmmm...nja, inte direkt va? 

      Idag, med valp nr 2 är det helt annorlunda. Vi leker massor och tränar passivitet väldigt ofta i olika situationer. Sover tillsammans i soffan framför tv, gör allt tillsammans. Det är så himla annorlunda nu när jag släppte tanken om alla måsten.
Slutat lyssna på alla som skryter om vad deras valpar kan, hur mycket dem har lärt sig på så kort tid, dem flesta är även helt rumsrena vid 8-9 veckor!!! helt otroligt ju! 
Dem bits inte, skäller inte, kan gå fot och en massa annat. Ja det kanske dem kan, vad vet jag? 
Jag vet bara att det är så skööönt att släppa den pressen, och bara ta vara på valptiden. 
Allt annat hinner vi ju med!  

      Och ja det kan vara skit jobbigt att ha valp...men det är lite vad man själv gör det till.