På fredag blir valparna 4 veckor gamla, tiden går så himla fort. Har svårt att förstå att snart, om 4 veckor(!!!) kommer allting att förändras. Mattorna ska bort, sladdar ska gömmas, en valpsäng ska ställas i rummet och gamla minnen ska plockas fram. Har en hel låda med grejer efter Misha, tanken att plocka fram den gör att tårarna rinner, nu är det någon annan som ska bära hennes halsband och leka med gosedjuren. Ena dagen känner jag att jag bara är löjlig som tänker så, andra dagar som idag, vill jag bara låta Misha-lådan ligga kvar uppe på vinden, sådär orört som den är och istället åka och köpa nya leksaker och nytt halsband till "V".
Saknar Dig så oerhört mycket... ;(
Saknaden försvinner aldrig men man får försöka minnas alla de fina stunderna ni hade.
SvaraRaderaja, hon lämnade oss alldeles för tidigt :(
SvaraRaderaHej! Ja skalet va skit snyggt! Är så nöjd med den!! =D
SvaraRaderaHaha, jag har nog säker det dubbla med skal ;) Jag byter skal hela tiiiiiiiden!! =)
sv: Superkul att jag lyckas inspirera dig! :D Ja, sen tycker jag ju inte att man måste slopa tankarna om att nå långt. Det jag känner om det är bara att man måste inse att det hela handlar om att ha kul, och att det är stor skillnad på att VILJA nå långt och att känna en press om att man MÅSTE. För så länge man bara vill och är lite tävlingsmänniska på så sätt tycker jag inte att det gör något - givetvis vill även jag nå långt. Men det jag menar är att det är farligt att hamna under prestationsångest, då blir det hela mer ångestfyllt än kul tillslut...! Lycka till med din valp, det kommer säkert gå superbra! :)
SvaraRadera