Svampe! sjukhusbesök

Igår på eftermiddagen har vi packat ihop och åkt ut till skogen. Tanken var att spendera där hela hela
4 dagar och bara mysa, fiska och njuta av den vackra naturen, vädret var också perfekt (molnigt och svalt).
Och nu till det lilla problemet...som heter Svante eller som han nu heter - Svampe!
Det ingen av oss tänkte på var att vi tar med oss en valp som är som en dammsugare och äter ALLT, allt och mycket ska det vara. Bark, kottar, pinnar är nog inte så farliga, men ingen av oss tänkte på
S V A M P.

 Sillkremla

Första svampen fick han i sig någon timme efter vi kom dit, men det visste vi var ätlig, dessutom var det en pytte liten bit. Vi var beredda på att åka hem om han skulle bli dålig på något sätt, men hela natten har gått riktigt bra, så härligt att sova i tält! Svante älskade att sova i tält.

Dagen efter tänkte vi att han kanske har lugnat ner sig med sitt ätande men så fel vi hade!
Jag gick runt, plockade bort och slängde alla svampar det fanns i närheten.  Men Svante lyckades ta sig in i buskarna precis nedanför vatten och när han kom ut därifrån skakade han kraftigt på huvudet.
 Gick fram till honom (han stod en meter från mig) och kikade i buskarna. Där hittade jag en röd(!!!) svamp. Svampen låg där i bitarna så man kunde inte riktigt se hur mycket av den han faktiskt har fått i sig. Han hade inget i munnen när jag tittade på honom.
Ja, då tar jag med mig svampen, halva hatten var hel så man kunde se vad det var för sort. Vi började googla, men mottagningen var så dålig...och jag har ärligt talat fått nog! var så himla ledsen och orolig och rädd om honom. Vi packade hela rubbet och började gå till bilen.  På vägen hem ringde jag djursjukhuset och frågade om råd, de tyckte att vi ska komma in för att se vad det var för svamp och eventuellt ge Svante kol och dropp. I bilen började nätet fungera och då kunde jag kolla upp den röda svampen. Enligt beskrivningen och bilderna gissade vi på en variant av Sillkremla. De på sjukhuset höll med om att det är en sån och att vi kan lugnt åka hem, och eftersom vi bor 1 minut därifrån kan vi ta oss in direkt om det bli nåt.

Svante mår bra, ligger här och sover bredvid mig i soffan. Så tråkigt bara att man var tvungen att gå efter honom heeeeela tiden och locka med godis, ropa osv.  Tror inte att någon av oss har uppskattat det. Har jobbat hårt för att han ska komma med saker till mig istället för att springa iväg med de, men utflykten till skogen har varit rena motsatsen där jag av ren rädsla har varit "på" hela tiden.
Det viktigaste är att han mår bra.

på vägen till skogen

 

framme och S hjälper till att packa om ryggsäckarna

sova ute är mysigt

en super god vegoburgare mums!

 

S älskade tältet

'